Ekobrott, eller ekonomisk brottslighet, är ett brott som vanligtvis utförs inom en näringsverksamhet. Normalt räknas inte rån och pengastöld i termen. Det är vanligt att ekobrott sker inom större nätverk som ofta går över nationsgränser, bedrägerierna sker därtill ofta digitalt. Idag är det många ekobrott som leder till friande domar – många menar att det beror på åklagarsidans och Ekobrottsmyndighetens bristfälliga förundersökningsarbete och på svår bevisningsgrad.
Ekobrott är ett samlingsnamn för både större och mindre typer av ekonomiska förskingringar. Det kan röra sig om mutbrott, penningtvätt, trolöshet mot huvudman och oredlighet mot borgenär. Ekobrott rymmer med andra ord många olika begrepp. Vill man arbeta med ekobrott som specialitet kan man företräda både privatpersoner och företag, som Olsson Lilja Advokater. Eftersom ekobrott rör en hel rad olika åtalspunkter är det ett mycket brett ämne och kan röra sig om både stora fall som uppmärksammas i media, men också mindre fall när det rör sig om smärre skalor penningtvätt eller försök till skattefusk.
Ekobrott svåra att fälla
Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och polisen arbetar aktivt med att förhindra ekobrott på olika sätt. Ekobrotten både ökar i antal, men också i storlek. Samtidigt har också Ekobrottsmyndigheten problem med att många domar blir friande i domstolarna. Det beror, enligt många, på att EBM:s kunskaper om ekonomi är bristfälliga. Många menar också att förundersökningsmaterialet är dåligt ihopsatt och att man bör se över sina arbetssätt.
Idag arbetar också EBM mycket med finansiering av annan illegal verksamhet. För att man ska kunna fälla någon för finansiering av illegal verksamhet, både utomlands och inom Sveriges gränser, krävs det av åklagarsidan att man kan bevisa att pengarna som fördes över vad avsedda just för den specifika verksamheten som var illegal. Ofta är det här som åklagarsidan och EBM får problem. Ofta finns alternativet att fälla dem på andra åtalspunkter, till exempel bokföringsbrott eller skattebrott.
Friande domar 
Det finns många exempel på friande domar som man kan läsa om i tidningarna. Bland annat kan man följa sin lokala tingsrätt för att studera hur vanligt förekommande det är med friande dom inom ekobrottsspektrat. Här kan du läsa om en friande dom inom spelbranschen där två personer frikändes från misstanke om försvårande av skattekontroll, grovt bokföringsbrott och fyra personer som frikändes för medhjälp. Och här kan du läsa om det uppmärksammade HQ-målet, där HQ Bank AB hade gjort sig skyldig till bokföringsbrott och att moderbolaget begått grovt svindleri. Man yrkade bland annat på näringsförbud för de åtalade. I den slutgiltiga domen menade man bland annat att den metod som man använt i HQ-fallet var inom ramen för laglig verksamhet eftersom det har varit ”observerbara marknadsdata”. Tingsrätten menade att det som dokumenterats inte gjort utanför lagliga ramar och att man därmed inte kunde anse att någon av de åtalade gjort sig skyldig till något brott.
Det finns också exempel på fällande domar inom ekobrott. Bland annat kunde Ekobrottsmyndigheten gå ut med att tingsrätten fällde en person som gjort sig skyldig till grov otillbörlig marknadspåverkan i Fingerprint-aktien. Personen som gjort sig skyldig var en av de största aktieägarna och dömdes till villkorlig dom och 150 dagsböter à 1000 kronor.